Viner och ost

Fyra oster serverades. En styck Brie de Meaux, en styck kittost, Comté och kornblomst.
Till dessa ostar hade vi följande viner.

André Clouet brut är en ganska robust variant. Ren Pinot med mycket smak och ganska fyllig. En bra champagne. Passade bra till alla ostarna men var klockren med mögelosten kornblomst.

Beaune 2008 från producenten Domaine de la Vougeraie hade en smörig och stor doft. Lite popcorn över det hela. Tropiska frukter kom fram. Smaken var mer strikt och stram med skön syra som backade upp. Ett alldeles utmärkt vin som kan lafras ett antal år till.

Trimback Personelle 2005 Pinot Gris hade en fet, blommig doft med lite litchifrukt och citron. Lite moppetoner som man ofta hittar i Riesling kom även fram. Smaken var knappt halvtorr men mycket syror gjorde det angenämt.

De Loach 2010 
En Pinot från Russian River Valley har allt man kan förvänta sig av en amerikan. Rostade toner, kryddighet och mycket lakrits i både doft och smak. Ganska fyllig för en Pinot. Helt ok.

Chateau Rollan de By 2009
Ett slott som Andreas Larsson hyllar. Vinet hade en typisk bordeaux grund men har modern touch. En del lakrits här med kombinerat med ceder, svarta vinbär och ek. Bra fast har provat bättre från denna årgång.

Zinfandel Old Vine 2009
Seghesios gamla vinstockar. Här hittar man allt i en flaska. Doften är stor med lakrits, ek, plommon och varma frukter. Smaken är fyllig och intensiv men syrorna är med på noterna och håller vinet upprätt med sina 15 %. Gott

Shiraz/Syrah

Dags att ta tempen på några av bolagets Shiraz/Syrah viner. Att det är samma druva vet vi och om producenten skriver Syrah eller Shiraz är väl mer en hint om stilen ligger i Rhone eller i nya världen.

1. Pro´venance Shiraz 2010

Vi börjar i Sydafrika hos producenten Saronsberg. Farhågorna att det ska bli rökighet finns alltid när man står framför en Sydafrikan.
Färgen är mörkt röd och vinet är inte lika kompakt som de andra fem. Doften låter inte vänta på sig. Här ångar det upp lantgård, kaffe, vinbär och fat. Smaken är frisk och klingande ren. Medelfyllig kropp. Björnbär, svarta vinbär och ek med en hint av kola.
En riktigt gott vin som jag tycker har modern Bordeauxstil. Glädjande nog inga rökiga toner här. 24 timmar senare håller vinet samma fräscha doft och smak. Vinet är riktigt gott och ett klipp på bolaget.

2. The Ojai Vineyard Santa Barbara Syrah 2009

En amerikan jag inte testat förut.
Färgen är mörk röd, tätt och kompakt. Doften är sto, pepprig med chark,viol, lakrits och kaffe. Har helt klart Rhonekaraktär. Smaken är fyllig och kompakt. Eukalyptus, ek och fruktkompott gör att vinet i smaken mer dras åt nya världen. Både närvarande frukt och garvsyror. Man känner även att alkoholen är hög. Vinet är större i alla avseende än det första, men kanske inte godare. 24 timmar senare håller vinet än. Ett par års lagring kanske men ingen långlagring. Gott men inget jag rusar efter.

3. Champelrose Cornas 2009

Ett vin av producenten Domaine Courbis.
Vinet har en ung, blåröd färg. Doften är knuten och har svårt att visa något i början. Med lite tid kommer nyanser av kött, bacon och lite rostad ek. Smaken är fyllig och outvecklad med strama syror. Lite pepprighet kommer fram. Ingen publikfriare idag precis. 24 timmar senare anar man kompakt fruktkompott med peppar. Syrorna är fortfarande strama men inga kantiga eller aggressiva saker. Ett vin att lagra 3-5 år. Ganska typisk Rhone. Jag gillar stilen och för 199 kr känns det ok.

4. Villa Maria Gimblett Gravels Reserve Syrah 2007

Färgen mörk röd. Nästan ingen vattenkant. Doften är dammig och torr med vitpeppar, piptobak och mycket ek. Smaken är ganska fyllig med lingon, vinbär och denna söta ek som jag har lite svårt för. Här finns syror också men detta känns baktungt. 24 timmar senare har vinet tappat. Lite oxiderande toner dyker upp. Nej detta är inget för mig och har man detta hemma så drick direkt.

5. Brokenwood Wade Block 2 2007

Ett vin gjort på 60 åriga stockar i Mclaren Vale.
Vinet har en mörk kompakt ung röd färg. Doften är sötsyrlig med kola lingon och ek. Vinet känns dovt och tungt. Smaken är fyllig med eukalyptus och röda bär. Ganska syrligt vin som gör att vinet känns fräscht trots all frukt. Lång smak. 24 timmar senare håller vinet samma nivå. Ett gott vin som inte känns som en Aussie utan är mer balanserat fruktig. Gott, men för 295 kr så finns kanske andra alternativ.

6. Il Bosco 2007
d´Alessandros rena syrah har genom åren fått mycket lovord.
Färgen är tät med ung mörkröd kant. Doften är dov och mullrig. Vi känner saltlakrits och banan och en typisk omisskänslig nyans av toscana. Smaken är som alltid med stora toscanare bittert stram med frisk syra. Mängder med frukt gör detta till ett riktigt fyrverkeri. En riktig bomb. Gillar man kraftiga toscanare är detta ett säkert kort. 24 timmar senare är vinet än mer komplext. Mycket stramt fortfarande. Ett vin jag alltid gillar och har en hyggligt bra framtid också. 299 kr

Barbaresco Produttori Riserva 2005

Barbaresco Montestefano 2005 Vs Barbaresco Asili 2005

Fint besök väntar och jag tänkte prova två av Produttoris riserva från olika läge, Montestefano och Asili.

I färgen skiljs de inte åt så mycket. Medelfyllig röd färg. I doften är Montestefano mycket friskare och större. Asilin känns dovare och sluten. Viol, lakrits och tjära kan man känna i båda. Smaken är påfallande likt nyanserna i doften. Asilin vill inte komma iväg och känns sluten. Montestefanon känns större i alla avseende. Syrorna är också större med mycket fruktsyror och tanniner som för dagen har stort grepp om vinet. Inga viner som är på topp nu. Vänta minst 4-5 år innan nästa kort åker här. Båda köptes på bolaget för 335 kr. Montestefanon visar bättre framtid. Köptes även på Philipsons Wine i fjor för 169 dkr och det känns bra...

Barbera Vs Nebbiolo

En runda på Superbest medförde lite blandade viner. På rea fanns bl.a Pelisseros Piani, en ren Barbera och Aldo Conternos Lange gjord på enbart Nebbiolo. Båda hade prisbilden 99 dkr.

1. Lange Aldo Conterno 2008.
Denna hade en medelfyllig röd ung färg. Doften är stor och nyanserad. Lakrits, muskot och viol. Smaken är medelfyllig med ren god frukt och perfekr avvägda syror. Här kommer även lakrits och körsbär in. Perfekt idag och ett par år framåt. Får en att vilja dricka mer...

2. Pelissero Piani 2009
Färgen är väldigt ung och kraftig. Doften är stor, lite kemikalisk. Väldiga mängder bittra körsbär. I munnen är alkoholen tydlig, fyllig och kompakt. Syrorna är stora men inte helt klockrena med frukten. Känns som bygget inte sitter ihop än om det någonsin kommer att göra detta. Lite väl kännbar alkohol som blir kemisk och lite bittra syror sänker betyget. Kanske vinner på rygg ett par år.

Klar vinst åt Aldo Conternos Lange idag. Ett vin som helt klart passar mig.

Bordeaux-nyanser

Höstens första provning och det blir vridet lite åt Bordeauxhållet.

Först provar vi lite Cabernet Franc från Loire så att vi känner igen en stil av örter och gröna drag.

2009 Soliterre
En ganska mörk ung färg. I näsan känner man gräs, örter och fat. Ingen paprika här inte. Lite ek och lakrits dyker upp. Smaken är medelfyllig och man känner örter, gräs, hallon och ek. Ganska modern i stilen och syrorna är bra med. Efter två dagar håller vinet än. Syrorna känns fräscha. Om man gillar Loirestil är detta ett ypperligt vin och mycket prisvärt.

2010 San Pedro 1865
I andra ändan av stilerna finns nya världen. Här en Chilensk variant på endast Cabernet Sauvignon.
Färgen är mörkblå och ung. I doften kommer typiska svarta vinbär och cassis. Lite mynta och ek kommer också fram. I smaken som är fyllig känner man en ung koncentrerad saftig frukt av svarta vinbär. Syrorna sticker till lite. Inte alls min stil. Känns som frukten är övermäktig för syrorna.

2009 Chateau Fourcas Hosten
Första bordeauxn och då är vi i Listrac på västra sidan. Fourcas Hosten minns jag är ganska traditionell i stil...
Färgen är mörk blåröd. Doften är vidöppen med rostat nymalt kaffe och ceder. Överraskande öppet. Smaken är medelfyllig och har en mineralisk klang. Man känner lakrits, svarta vinbär och ek. Ganska snäll smak med runda syror. Känns drickbart redan nu och det känns ganska prisvärt ändå. Ingen långlagrare.

2009 Chateau Lilian Ladouys
Vi är nu uppe i St Estephe och här görs ganska rustika viner.
Den här har ungefär samma färg som Hosten. Doften däremot är knuten och lite dammig. Efter en stund känner man lite ek. Smaken är fyllig och kompakt. En stram rackare som håller frukten i schakt. Dock inga aggresiva syror men tydliga. Eken är ganska tydlig också. Behöver ligga till sig lite.
Efter två dagar är frukten lite mer utvecklad. Man känner dock att alkoholen är hög nu vilket drar ned vinet lite. Kanske ingen långlagrare  men ett par år gör den bra. Ganska modern i stilen. Helt ok i pris.

2009 Chateau les Roches Gaby
Ett vin från Canon Fronsac som jag testat ett par ggr innan. Färgen är ung och mörkröd. Doften är ekig och har nymalda kaffetoner som är rostade. Stallig och öppen. Smaken har även kaffe och svarta vinbär. Ekig och elegant.
Ett bra modernt vin som inte gör bort sig i detta sällskapet. Mycket bra för priset.

2008 Virginie de Valandraud
Ett vin av Jean Luc Thunevin i Saint Emilion. Färgen är ganska ung med mörkröd färg. I doften kommer en kraftig nyans av nymalt kaffe och nyanser av diverse frukter. Himmels doft. Smaken som är åt det stalliga hållet känner man plommon, ek, kaffe och tranbär. Unga fruktsyror backar upp och vinet känns ungt. Helt klart det bästa vinet.
Efter två dagar har vinet växt ytterliggare. Vinets garvsyror är mer påtagliga nu men helheten är väldigt elegant. Ge det 4-5 år så blir detta ännu bättre. 09 släpptes nu i dagarna och enligt Thunevin är det det bästa årgången hittills..

Gott och blandat

Chateau La Louviere är en av Lurtons egendomar och brukar leverera hyfsat bra. Idag är det dax för deras vita variant årgång 2007.

Färgen är gul och ganska mogen. Doften är stor och är nästan lantlig. En skopa vått ylle kastar vi också in. Smaken är fyllig med tropiska inslag utan att bli nya världen. Syrorna lurar i hörnorna och vinet känns lagom i ålder. Bra rackare.

Vi går över till den röda sidan och då serveras först Chateau d´Armailhac årgång 95 och 96. Har haft båda sen de släpptes och var ganska nyfiken hur de utvecklats.

Färgen är mognare i 95:an medan 96:an är något mörkare. 95:an har en mogen rund doft med lite ceder. Lite alkoholig kan man ana. Mogna plommon kommer också fram. Ingen direkt stor doft. 96:an är betydligt grönare med lite grön paprika som inslag. 96:an har mer Cab doft och är mer typisk för området. Smaken i 95:an är len och mogen. Ett ganska medelfylligt vin som dock fångas upp med lite avrundade syror. 96:an är lite yngre och har mer kraft. Paprikan kommer in här också. Lite tydligare syror här med.
Ingen av vinerna fick en att jubla. 96:an var mer typisk men kanske inte godare. 95:an hade 12,5% alkohol vilket man blev lite förvånad över.
Intressant att prova men hade hoppats på mer här..

Nästa vin provades blint. En ganska mogen färg men mörk. Doften är mycket stor. Enorma eknyanser som dominerar. man känner även lakrits och viol. Smaken är stor och fyllig. Ganska mycket fruktsyra kvar. Eken kommer in här med. Alkoholen känns också hög.
Gissningen var en modern variant av Barolo eller Barbaresco...

2003 Iuli Barabba...
Där ser man. En riktig bomb. 100% ny ek känns och kanske också årgången 03 som var varm och svår i hela Italien. Förvånadsvärt mycket syror kvar. Ingen favorit från min sida..

Nästa vin serveras också blint. Färgen var mörkröd. Doften är stor, stallig med hela paletten av godsaker. Känns som en klockren Bordeaux av bra märke. Smaken är len med plommon, lantgård, ek och svarta vinbär. Syrorna är perfekta. Jävla gott...

1999 Chateau Pichon Longueville
Ja vad säger man. Man märker stor skillnad i kvalitet mellan denna och de andra från Pauillac..
Detta vin kan man leva på..

Blandat från sommaren

Conde de Valdemar Gran Reserva 2004

En gammal klassiker där jag testat alla årgångar sen 86. En modern bodega som gör sina Conde de Valdemar i klassisk snitt.
Färgen är medelmörk och röd. I doften har vi klassisk dill och mogen frukt. Smaken har som doften inte riktigt utvecklats sig. Mogen frukt med läder.
Ganska anonym denna kväll, men detta vin briljerar sällan i unga år. Jag hade lagrat detta ett par år innan nästa kork åker. Prisbilden är 129 kr vilket jag tycker är väl prisvärt.

Barolo Cascina Cucco Ceratti 07

Färgen är ganska ljus. Doften är omedelbar med viol, saltpastiller och rosor. Smaken har samma influenser. Syrorna är närvarande men känns som en smekning. Smaken sitter i länge. Kan drickas idag men kan säkert komma upp en dimension med 1-2 år i källaren.
Ett riktigt bra vin som är inköpt som en blandlåda från producenten. Runt 139 dkr är ett klockrent fynd.

Clos du Val Cabernet Sauvignon 2008

Ett vin som haussats upp i vissa tidningar och när Restaurang Atmosfär i Malmö hade den på listan passade vi på.
En ung mörkröd färg i glaset. Vi tar en sniff eller två och en mättad doft av plommon, grön paprika och svarta vinbär ångar upp. Ganska harmonisk då samma nyanser dyker upp i smaken. Inga påtagliga syror här utan ganska snällt.
Inget vin som sitter i direkt och jag blev inte direkt imponerad. Ett ganska inställsamt vin och för 270 kr (på bolaget) hittar vi roligare viner

Solengo 2009

Argianos vino de Tavola från Montalcino. Ett Cabernet baserat vin som Winespectator rankade som det 7:e bästa vinet i Italien 2001.
Vinet är mörkt och opakt. I doften en varm och tydligt kryddig ton. Även lite menthol, ny ek och pinje känner vi av. I smaken som domineras av tydliga syror som dock är ganska integrerade i frukten. I emellanåt tycker jag alkoholen är lite hög men det håller sig på rätt sida hela vägen.
På alla plan ett stort vin. Inget man tar till en elegant maträtt men till en maffig rätt kan detta bli kanon. Bör utvecklas mycket på ett par års lagring.
Inköpt på Philipsons för 199 dkr och det ångrar jag inte en sekund.

Vigorello 2004

En av de absolut första Vino de Tavola i Chianti och jag tror vinet började göras runt 1968. Då en ren Sangiovese men med åren har man blndat i mer Cabernet Sauvignon. Nu är blandningen 50/50.
Detta är min näst sista flaska och jag har inte alls tyckt om denna årgång då doften är mycket volatil i de andra flaskorna. Denna visade dock andra takter.
I doften kommer mörk dov frukt med en ton av svarta vinbär. Smaken är densamma med en tydlig Cabernetton. Inga flyktiga syror i detta och då visar vinet upp en helt annan sida. Syrorna backar upp frukten bra, men inga långlagring på detta. Ska drickas nu eller snart.
Inköptes i Danmark för 100 dkr och smakar det så här är det ett fynd.

1999 Chateau Giscours vs 1998 Chateau Kirwan

Kan inte påstå att man toksmakat så många mogna Margaux i sitt liv. I kväll skulle vi iallafall få en liten vink hur det kan vara. 99 och 98 är inga fantomårgångar. 99 ganska elegant årgång medan 98 var ett år för Merlot.

I färgen är Kirwan både mörkare och yngre. Giscours betydligt mognare. Båda doftar till en början kanska kryddigt med ek och lite stall. Giscours är mognare och har en elegantare feminin karaktär. Mogna plommon, ceder och kaffe. Kirwan är mer svartvinbär och grön paprika även om stall och ceder  finns här med.
Smaken är len i båda glasen. Balansen mellan frukt och syror är svår att hitta utanför Bordeaux. Även här känns Giscours lite slankare medan Kirwan lite fylligare och tuffare.
Båda håller hela kvällen. Kan lagras ett tag till även om jag tycker de är perfekta nu. Giscours är en vinnare om man vill ha elegans medan Kirwan vinner på fylligheten.

Avslutningsmiddag 2012

2002 Bollinger Grande Année
Fram dyker en Creme Ninon och i glaset en Champagne av ädelt märke.
Trots sina snart 10 år är doften ganska knuten. Citrus och mandariner poppar upp. Inga brödtoner här inte..
I smaken som är fyllig och frisk får man samma frukter. Lång smak som sitter i. Känns som en 10-15 år på rygg hade gjort denna rackare mer rättvis. Gott är det..

Nästa rätt är en Ceviche på pilgrimmsmussla. Mäkta smakrik och smått chillikryddig.
Till detta serveras två Riesling
1. 2009 Heerkretz Wagner Stempel
2. 2007 Rangen de Thann Zind Humbrecht.

Intressant match mellan två länder som ofta legat i luven på varandra.
2009 Heerkretz har en ganska gul färg. Doften är stor och med toner av citrus och petrolium.
I gommen en frisk men oljig smak. Torrt vin med toner av citrus. Vinet har en fantastisk balans mellan frukt och syror. klockren till rätten. Jädrans gott det här. Kan lagras länge.

2007 Rangen är betydligt mörkare i färgen. En tung mättad doft med tropiska drag åt mango. I munnen en fyllig sak med en komplex doft av olika tropiska drag. Lite oxiderade toner. Vinet är torrt.
Mycket bra vin.
Jag föredrog tysken här, med eller utan mat. Rangen var betydligt fylligare men tysken fenomenala balans är svår att motstå.

Tredje rätten är på gång..Salsicca på tupp, rökt tupp med auberginepasta.

Här serveras två Pinoter från olika världsdelar.

2009 Pommard Pillot les Rugiens
2009 Hirsch Vineyard San Fernando Valley

Pommard är en mörk historia. Doften är förvånatsvärd öppen med nya rökiga ekfat. Lite tvål-nyanser dycker upp efter en stund. I munnen dominerar faten än mer. Känns som vinet finns där någonstans bakom allt detta..Efter en tid kommer jordgubb och hallon fram. Vinet är friskt och avslutas ganska stramt. Idag är vinet helt offside med ek och frukt. Behöver ett antal år för att rätta till en del "skavanker". Inget man för blodad tand för

Hirsch är betydligt ljusare i färgen. Doften är den första stunden sluten. Sen dycker kummin, rökiga toner, salmiak och lite fat. Smaken har ek, plommon, lakrits och lite hallon. Ganska snäll efter Pommarden men vinet är friskt med lite uppstramad syra .

Här viner Hirsch. Mycket för att Pommard var helt offside. Hirsch var inget whao vin men gott och tål att lagras. Jag handlar det dock inte igen.

Så var det dax för Oxkind med tryffelpotatis.
Nästa tungviktsmatch stod mellan
1. 2006 Catena Zapata Nicolas
2. 1999 Chateau Latour

Här visst vi att det var två helt olika stilar som mötes med intressant jämförelse..

Zapata hade fortfarande en nästan svart färg utan vattenkant.
Doften är enormt stor med lakrits, kött, ek, kakao och svarta vinbär. Smaken fyller hela munnen. Ingen aggressiv attack utan ganska mjuk. Mycket syror men i balans med frukten. Eken är fortfarande ganska tydlig. Frukten är ganska syltig utan att bli överdriven. Man känner även björnbär och chark.
Ganska lång smak

Latour har en lysande mörkröd färg. Doften är stor, med cigarrlåda, ceder och svarta vinbär. Kaffe , stall och plommon dyker upp. Mycket komplex doft.
Smaken är elegant. syrlig och stram med svarta vinbär och plommon. lång, lång smak.

Zapatan hade inte alls de toner av Bordeaux som jag trodde. Mycket malbeckänsla tyckte jag vilket är gott men...Till maten passade den bra. Kanske ett par år till i källaren?
Latouren levererade utan att vara briljant. 99 är ett ganska slankt år. Margaux 99 tyckte jag var en en större upplevelse för ett år sedan, men det är svårt att jämföra vid två olika tillfällen. Latour var mer Cabernet-tonad än Margaux.
Latouren tycker jag är ett betydligt mer komplext och större vin än Zapatan. Inte i kropp utan som upplevelse..fast där är lite skillnad i pris också.

Sista matchen i kväll stod mellan två Sauternes från 2007. Till detta en utsökt Panna Cotta med hjortron sås.
1. 2007 Rieussec
2. 2007 Suduiraud

Vinerna hade båda en ganska gyllengul färg. Rieussec var något mörkare.
I doften är känns Riessec sötare och mer honungsaktig. Suduiraud har en mer frisk doft till de komplexa
frukterna.
I smaken känns Suduiraud mer syrlig och frisk. Har en betydligt bättre kraft än sin granne. Rieussec är det kraftigare vinet men har inte den livliga känslan som Suduiraud.
Suduiraud kan jag tänka mig får en strålande tid framför sig. Den dricks gärna igen..

1955 l`Enclos

Serverades blint. Färgen är ljus röd med mogen kant. Doften är elegant och mogen. Bordeaux är man 100 på men vad? Inga stalltoner utan mer ceder, plommon och fuktig jord. Komplex doft som lyfter 10 min senare och börjar inte vika ned sig förrän 40 min senare. Smaken är len och god. Syrorna tar en sista suck vilket håller vinet i liv. En upplevelse och jag trodde först västra stranden och från 70-talet...
1955 Pomerol...ja jag tackar. Härtappad i Sverige av vin och sprit.

Blandat gott

Välkänd bortaplan och god mat. En Crepes med sparris och ost sköljdes ned med en gul sak. Doften är stor och öppen. Först en tropisk hint av mango, sen mer åt äpple och päron. I munnen blir man lite överraskad av avsaknaden av detsamma. En fyllig ren frukt och bra syra. Eftersmaken är hyggligt lång. Dock inga frukter man kände i doften. Tankarna gick till Pinot Blanc från Alsace....

Svar: 2009 Pieropan La Rocca
Ja där ser man. En gammal favoritdruva som jag inte testat på länge. Denna var bra till maten.

I huvudrätt en läcker pasta med svampsås och kycklingfilé.
Två glas rött serveras till denna.

1. En ganska mogen mörk röd färg. I doften kommer körsbär, balsamico och örter då går tankarna genast till Chianti, men det var det inte...Efter en stund kommer lite pinje och lite fuktig jord. I munnen kommer samma nyanser plus lite lakrits. Ganska komplext och man hittar lite av varje. ....Ett gott vin som är på sin topp nu
Svar: 2000 Bosquet des Papes Cuvée Grenache
Utan att vara expert på detta distrikt kändes detta exempel inte lättprickat. Trodde man skulle hitta mer varma toner och syltiga drag..

2. Här är färgen betydligt yngre. Kompakt. I näsan kommer svartvinbär och grön paprika vilket torde vara en Cabernet-signal. Efter hand växer doften och man känner blåbår och björnbär. Smaken är ganska saftig men syrorna finns med hela tiden. Ganska ung smak fortfarande även om smaken är ganska komplex med toner som påminner om doften. Jag drog iväg en chansning på en amerikans Cab men icke...
Svar: Caballo Loco nr 9
Oj då. Valdiviesos projekt där man använder solera system för vinerna. Detta är det 9:onde året man gör detta vin vilket betyder att det finns lika många årgångar i flaskan. Tyckte detta var bra. Möjligtvis lite tveksamt med så tydlig paprika.

2007 Torrione

Förra mötet med detta vin var inget behagligt. Vresigt, ihåligt och intetsägande. Knappt värt att späda såsen med..
En chans att visa andra takter fick vinet nu till ett par fantastiska kotletter av Pata Negran.
07 Torriones färg är mörk röd. Doften är ganska sluten då vinet fortfarande höll knappt 16 grader. Lite körsbär. I munnen blommar vinet ut. Ingen Fontalloro här inte med massiva tanniner utan ett feminint uttryck med syrlig frukt uppbackat med fina eleganta men tydliga fruktsyror. Mörk choklad, tranbär och körsbär...
Vinet måste vara heltaggat efter magplasket sist. Inköptes ifjor på Philipsons Wine för 139 dkr. Ett fynd om det smakar så här. Bolaget har 2008 för 335 kr och Philipsons har 08 och 09 för 139 dkr. Ibland säljs de ut för 99 dkr. Tokpriser

Helkväll

Afton och bortbjuden på gott.
Man kan inte mer än haussa upp förväntningarna och de brukar alltid infrias när man kommer hit.
Alla viner brukar, till damernas suckande blickar, serveras blint och vi karlar håller oss nära vinvokabulären hela kvällen.
Först kommer pilgrimsmusslor med lite tjofräs. Makalöst gott..
Till detta kommer två vita viner.
Vin 1
En mörk gul färg..oj oj. Nosen får sin beskärda del...honung, lite Puck Dakota, acacia, melon och tropiska inslag...fantastiskt. Man får en känsla av att vinet borde vara sött...I munnen håller vi ändå oss på den torra sidan. Många tropiska inslag här med...syrorna är här kanske, men är något tillbakadragna. Känns som det är hög tid att dricka. Stänker Alsace-riesling men vad...ja du
Jag gillade detta skarpt även om syrorna borde vara lite mer framträdande..

2002 Marcel Deiss Altenberg de Bergheim

Vin 2
En ljus gul variant. Nosen är en kontrast till vin 1, med en ung, frisk frukt. Lite stänk av lime och päron kanske...och man tänker lite Albarino....I smaken får man en kavalkad av samma smaker plus lite grapefrukt. Påtagligt friska syror som håller vinet lite slutet för tillfället. Med lite tid i glaset tonas detta ner lite men helt klart ett vin som vinner på lagring. Gott idag, men detta ska glömmas ett par år för att visa hela registret..

2009 F X Pichler Durnsteiner Hollerin

Ingen Riesling feeling idag och detta var inte helt lätt att placera..

Nästa rätt dyker upp på bordet. Grillad naturbiff med potatis och sallad...mumma..
Här kommer två vin till i rask takt.

Vin 3
Mogen färg. Doften är fantastisk. Mogen, med typiska toskana drag, körsbär, plommon, ek, läder...ja you name it. Smaken är komplex med ton av cigarlåda , balsam, körsbär och ek. En torr stil med typiska Brunellosyror. Ända alternativet hade varit Barolo eller Barbaresco...,men med tid i glaset så blir det Montalcino. I början dycker en något syrlig smak fram men denna tonas ner efter en stund. Balansen mellan frukten och syrorna är klockrena. Ett vin på toppen och detta måste vara en bra producent..

2001 Casanova di Neri Brunello di Montalcino från Tenuta Nouva

Den klart bästa Brunello jag provat..

Vin 4
Färgen är mörk röd. Doften är stor med en ton av mint, grön paprika och koncentrerad kompott av diverse varma frukter. I Smaken är tonen av paprika där med ek, menthol, salt lakrits och en dos svartvinbärskompott. Syrorna är tydliga men bra. Doft och smak håller sig på samma nivå hela kvällen vilket tyder på ett stort vin som ska lagras. Saknar komplexitet idag och känns lite överkört av Brunellon i glaset sidan om...
Känns som en Cabernet Sauvignon från nya världen men sen...

2006 Ethos Chateau Ste Michelle

Mitt första möte med detta vin..

Vin 5
Jag själv hade med mig en smygare till maten
Färgen är nattsvart..:) Doften är kompakt med lite kryddig ek och söt lakrits. Smaken är fyllig och tät med lakrits, mörka bär, fat och mörk choklad. Tydliga men balanserade syror. Efter en stund växer doft och smak sig utan att blomma ut helt. Lite endimensionelt i jämförelse med de andra röda men gott. Kan lagras en tid.

2008 Trapiche Malbec Vina Jorge Miralles

Vin 6
Denna rackare fick gästerna plocka från ägaren kyl så här behövdes inte gissas.
Färgen var ganska mörk röd. Doften är stor och mättad med frukt, lite nyans av dill men men ganska fruktdriven. Smaken var ganska len. Syror fanns men hade tonats ner. Eken är tydlig. Klart modern i sin stil. Klart drickbar och ska inte lagras längre. God..

2004 Frontaura crianza (2005 finns på bolaget)

2008 Koenigsegg

Stekt torsk med smörsås kompletteras med en rotfruktsgratäng. Dagen innan hade jag jagat en Pinot Noir utan framgång och tänkte lämna butiken. Tog ändå ett snack med personalen om deras magra sortiment i övrigt. Killen for iväg och väl tillbaka hade han en Koenigsegg 2008, en pinot från Schloss Halbturn i Österrike. Jaha tänkte jag och köpte den
Färgen är ganska mörk för en Pinot. I doften som är fullt öppen kommer jordgubbe, hallon, lite skitig jord och en animalisk ton. Klart positivt. I munnen är vinet medelfylligt och nyanser av röda bär dyker upp igen. Fruktsyror lurar lite i bakgrunden. Inte direkt märkbara först men efter en stund i munnen kommer de fram. Fullt drickbart idag och perfekt till fisken. Klart mer elegant än Marimar Pinot man drack förra veckan. Behöver inte lagras och man blir sugen på mer..
Klart prisvärd!

Uppsamlingsheat

Dags igen att samla gänget och då blir det oftast en massa blandade saker att prova på. Denna gång testade vi 6 viner. Vi testade blint förutom de viner man själv tog med.

Vin 1
Mitt vin och därför öppen.
I doften som kanske inte imponerade i början kände man rostade fat, slånbär och blåbär. Efter en timme i glaset växte doften och man fick fram stalltoner och lite calvadostoner.
Smaken var från början lätt, friskt med en liten fatton. Inga konstigheter här. Makalös ren frukt med fina fruktsyror. Ganska lång smak.
Inget för en baroloälskare, men helt klart körbar nu till vår och sommar. Funkar förmodligen även utmärkt till fisken. Vinet vann med lite luft och jag gillade det. Andra var lite mer tveksamma
Facit: Morgon Cote du Py 2010

Vin 2
Även detta togs med av mig.
Doften var lite tyngre än vin 1, med en uns gummi, tjära och lakrits. Efter hand växte doften och visade lädertoner och söta körsbär.
I smaken fick man samma register. Lite bitter i början på kvällen men sen försvann detta. Syrorna var lite mer med här. Främst fruktsyror men även en liten dos tannin. Välgjort och gott. Samtliga gillade detta.
Facit: Roagna Dolcetto d´Alba 2008

Vin 3
Blint. Härligt stor doft. Vegetativ, varm med en stänk dill....Riberaklockor ringer. Efter en timme fullständigt hoppar dofterna från glaset. Mycket kryddigt med lite krutstänk, mango och tobak. En skopa ek får vi även fram. En makalös insmickrande doft.
I smaken är det eldigt och varmt men inte kokt. Vi känner syror, eleganta sådana som håller ihop vinet. Ribera tänket övergavs och man var en runda i rioja men kryddigheten fick en att nämna USA -pinot. En vin som jag skulle kunna dricka mycket mer av. Dock inte allas cup of tea runt bordet.
Facit: Marimar Torres Pinot Noir Russian River 2005 (2006 på bolaget)

Vin 4
I doften en varm kompott med nypon. Bränd ton och en uns jästton. Lite kokos dyker upp efter en stund. Det känns Italien men var??
I smaken som är fyllig håller syrorna ett övertag. Lite oxiderat.
Facit: Biondi Santi Sassoalloro 2006
Inköptes på Superbest i Kph, 2 för 240 dkr
Minns att bolaget hade detta för runt 230 kr för ett antal år sedan. Tittar man bara till priset borde man ta tåget över nu. Dock var jag inte hellycklig över helheten. 2006 är en bra årgång generellt. För mig lite otypiskt och varmt. Betydligt bättre smak än doft ....Bordet i övrigt var mer uppåt än jag.

Vin 6
Inte alls så kompakt färg som vin 5. I doften smyger först en svag doft av viol och körsbär. Efter en tid kommer tjära och rosor. Mycket komplext och läckert. Klockren Nebbiolo av mycket bra kvalitet. Barbaresco eller Barolo..?
I smaken har vi gallon, körsbär, tjära...och mycket mer som jag inte kan sätta ord på..och vilka syror..eleganta och påtagliga på samma gång. Underbart gott nu.
Facit: San Biagio Barolo Sori del Rovere 2005
Detta vinet inhandlades på gården för ca 25 Euro. Inte dåligt för deras top barolo.

Summering: På min lista sänkte Torres Pinot och Barolon mig. Roagnas Dolcetto var inte heller fel... rolig provning.

2000 Collosorbo Brunello Vs 2003 Asinone

2000 Collosorbo köptes i Danmark för en ca 150 dkr ett antal år sedan.Collosorbo är uppfostrad i stora slovenska fat.  Efter att 1999 Brolion fick en att bli deprimerad  hade man inte haussat upp fiolerna för detta vin. Det visar sig dock ha kört om sin kändare granne med hästlängder. Här doftar typisk toskana med läder och balsam. En dos ek sticker ut på ett positivt sätt och smilgroparna är tillbaka. Smaken är len som en barngump. Elegant och syrorna finns men är nerkokta. En klart positiv överraskning. Drick nu..

2003 Asinone
Detta fick jag blint. I doften en typisk sangiovese. Örter, körsbär, ek och torkad frukt. En antydan till mognad med relativt ung doft. I munnen stor och är betydligt kraftigare än Collosorbon. Här är inte sangiovesen lika tydlig utan här skulle det kunna vara en blandning med bordeauxdruvor...en hel del ek  som inte integrerat helt. Vinet har annars än fin mognadston och är gott gott....jasså Asinone!
Vinet inhandlades på egendomen och detta var mitt första smakprov från denna svåra och varma årgång. Här har vi franska fat men bara 50 % nya, till skillnad från 1999 Brolion som kör på med nya i 18 månader...Vinet klarar lite längre lagring men jag tror inte det blir bättre. Kanske eken inte blir ett med vinet någonsin...men inget snack. Ett imponerande vin .

1999 Castello di Brolio

På spisen står en mustig tomatsås och puttrar. Lite ricottagnocchi kompletterar och till det en fetaostfylld lammfärslimpa. Äntligen ska min kära 1999 Castello di Brolio korkas upp. man blir smått nostalgisk när man haft ett vin i 10 år. Gott om fällning i flaskan.
Första sniffen är ganska sluten...va fan. I smaken mogen varm frukt med tydliga syror. Jag låter det vila en stund i karaffen.
En mogen röd färg. Nu doftar det som en höstmorgon i skogen. Var är toskanakaraktären? En oro sprider sig i huvudet och man undrar en stund om vinet är ok...vinets smaker har smält ner till en varm kompott med svampnyanser och eken som brukar vara tydlig i denna årgång märker man inte mycket av. Syrorna har även tonats ned och är helt integrerade.
Vinet har i kväll förtvivlat svårt att övertyga oss och verkar helt ur slag. Som en Björn Borg som man ville skulle lyckas i sin comeback men man insåg snart att karriären är förbi. Förbannat synd att inte få testa detta när det var på topp...

2008 La Tense Sassella

Jag var väl inte den som längtade efter Nebbiolo viner när man började dricka vin. Många blir avskräckta av en tight struktur som håller frukten mer eller mindre i schack. Efterhand som man provat på inser man nu att vinkylen till största delen består av Piemonteviner...Nino Negri är välkänd i Sverige dels för Sassella men även för sin Sfursat som är en nebbiolo på amaronemanér.

2008 La Tense Sassella är inget stort vin, men visar ändå en attityd att respektera. Färgen är härligt ljusröd i Spigelau-glaset. I nosen känns körsbär, lite rabarberkompott, örter och te. Två klunkar senare har vi liknande smaker. Medelfylligt.....sen märker man storheten till trots. Balansen mellan frukt och syror är helt perfekt. Vinet serverades till en Risotto med mozzarella-soltorkade tomatfylld kycklingfilé. Använd Carnaroli-ris för mer al dente feeling. Den fylliga risottosmaken balanserar syrorna bra och vinets elegans passar även till kycklingen mycket tack vare fyllningen.
Inget snack om att vinet är bra för pengarna och är ett bra insteg för att ta sig an piemontes skatter.

2009 Chateau les Roches Gaby

Vänner är hemma på mat. Lite gubbaröra med tysk lager smakar mumma. Fram åker sedan en traditionell lasange. Till det väntar ett intressant rödtjut från Fronsac i Bordeaux, 2009 Chateau Les Roches Gaby. 2009 lär vara en guds gåva till regionen och då kan man handla lite billigare slott som då kan få en liten extra dimension.
I näsan är vinet redan vidöppet och släpper ifrån sig ceder, mörk frukt, plommon och rostade fat. I smaken kommer samma nyanser. Lite alkohol känns och stramt är det. Passar bra till den smakrika lasagnen. Känns modernt och gott, men saknar kanske lite karaktär. Inget vin som sitter kvar i bakhuvudet.  För 139 kr kan jag dock plocka ner det i köpkorgen igen..

1999 Vasse Felix Shiraz Vs 1998 Brunello de Montalcino Banfi

För ca 10 år sedan provade jag 1999 Vasse Felix på Munskänkarna i malmö. Det var då superläckert med makalös kraft och lite köttiga toner. Hur har detta utvecklats...?
Brunellon inköptes i en butik i Danmark. Prislappen var egentligen 299 dkr men efter att en yr expedit påtalat tre ggr att vinet kostar 59 dkr så vad gör man...

Idag har Vasse en mörkröd färg. Doften är typisk aussie med lite mogna toner. Håkan var inne på Cab i båda vinerna och jag var beredd att hålla med trots vetskapen av innehållet. I munnen har det blivit ett harmoniskt moget vin där syror och frukt integrerar bra. Salmiak dyker upp efter en tid i glaset..
Ett bra vin men jag gillade det bättre för 10år sedan..

Brunellon har en än mognare färg. Doften är dammig och lite unken. Mogen doft. smaken är torrare än Vasse och syrorna mjuka. Dock inte lika harmoniskt i symfoni mellan syra och frukt. Är på väg nedåt i utvecklingen och bör drickas snarast eller igår..

2007 Chateau La Louvière Blanc

André Lurtons egendom som är planterad med 85 % Sauvignon blanc och 15 % Semillion. I Doften kommer en ganska stor lite rökig doft. Lite stenfrukt...kanske. Smaken är fet, fyllig med fina syror.  Klarar  en del lagring men är bra nu.
Serverades till en jordärtskocksoppa med chilliräkor. Utan att förta kocken så gjorde sig vinet bättre utan maten..